Brottsligheten ökar i revisorers frånvaro

Brottsligheten ökar i revisorers frånvaro. Det här skriver Dagens Nyheter i en artikel. Bolag som inte har revisor har oftare startats i syfte att utföra ekonomisk brottslighet. I en granskning från Ekobrottsmyndigheten var byggbolagen de största bovarna. Byggbolagen stod nämligen för en fjärdedel av alla anmälningar som kommit in gällande ekonomisk brottslighet.

Det var i november 2010 som revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades. Det var en kvarts miljon små aktiebolag som frivilligt fick välja om de skulle ha revisor eller inte. När beskedet om avskaffandet kom var det många företagare som gladdes. Frågan är nu hur staten, och däribland Ekobrottsmyndigheten känner om utgången.

325 anmälningar under 2 månader granskades

Efter att plikten avskaffades har Ekobrottsmyndigheten granskat vilken påverkan den slopade revisionsplikten har haft på ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten har gått igenom 325 anmälningar gällande ekonomisk brottslighet. Anmälningarna kom in under ett tidsspann på 2 månader. Anmälningarna var främst från Kronofogden och Skatteverket.

Det visade sig att i nära hälften av de granskade fallen, hade verksamheterna startats i syftet att begå ekonomisk brottslighet. Rapporten vittnar också om att det var byggbranschen som var de största bovarna. I nära en fjärdedel av alla fall där brottslighet misstänktes, var det fråga om byggbolag.

Henrik Lundin, på Ekobrottsmyndigheten ser den ökade risken för brott efter att revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades.

  • Att inte ha en revisor innebär en större risk för ekonomisk brottslighet, säger han till Dagens Nyheter.

De som efter avskaffandet slapp ha revisor alla företag vars bolag som uppfyllde maximalt en av dessa tre punkter, färre än 3 anställda, en omsättning under tre miljoner kronor och en balansomslutning som understeg en och en halv miljon kronor. Övriga företag har fortfarande revisionsplikt.

Rapporten ska nu ges till Riksrevisionen.

Fakta om ekonomisk brottslighet

  • Termen ekonomisk brottslighet innefattar, enligt Interpol, bland annat pengatvätt, förfalskning av mynt och sedlar, betalningsbedrägerier samt andra bedrägerier.
  • I Sverige är de största kategorierna inom ekonomisk brottslighet bokföringsbrott och Skattebrott. De här två kategorierna stod för nästan 90 procent av samtliga misstänkta ekobrott.
  • Vanliga ekobrott mot företag och privatperson är bland andra förskingring och trolöshet mot huvudman.
  • Ekonomisk brottslighet sker ofta som cyberbrott, det vill säga brott som sker med hjälp av internet i någon form.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

CAPTCHA ImageChange Image