Kategoriarkiv: Ekonomi

En person investerar 10 000 kr och får 5% i avkastning. Hur mycket har personen på kontot efter ett år? Hur mycket har personen efter 10 år? Det beror till stor del om avkastningen återinvesteras eller inte. Att räkna med ränta-på-ränta (avkastning på avkastning) gör stor skillnad!

När det pratas om tips för privatekonomin så tas just ränta-på-ränta effekten upp förhållandevis sällan. Oftast tas endast årsränta upp i artiklar och jämförelsetabeller, en vanlig miss som gör att småsparare inte räknar med ränta-på-ränta effekten på sina investeringar. En miss som gör att personens avkastning beräknas till helt fel nivå.

Klassisk felräkning

En klassisk felräkning är att se på avkastningen ett år och beräkna att samma summa kommer ges i avkastning kommande år.

En person som investerar 10 000 kr och får 5 % i fast avkastning får därmed 500 kr på ett år. Personen beräknar då att total avkastning på 10 år skulle bli 5000 kr. Det stämmer – förutsatt att avkastningen tas ut och därmed inte återinvesteras.

Men det är mycket vanligt med återinvestering vilket därmed skapar ränta-på-ränta effekten. Under dessa 10 år kommer därmed totala kapitalet vara högre än 15 000 kr.

Statisk avkastning – utan återinvestering

Tar personen ut avkastningen varje år kommer det vara kvar 10 000 kr på kontot och kommande år kommer avkastningen åter igen bli 500 kr. I detta fall återinvesteras inte avkastningen vilket gör att det inte blir någon ränta-på-ränta effekt.

Ränta-på-ränta – med återinvestering

Om personen inte tar ut avkastningen utan återinvesterar summan kommer det skapas högre avkastning år från år. Det kan tyckas som en minimal förändring men över längre tid skapas väldigt stor skillnad. Detta framförallt vid större belopp eller med lång sparhorisont.

Exempel

Anna och Bertil har vardera 20 000 kr att investera. Anna väljer att återinvestera sin avkastning varje år. Bertil tar ut avkastningen och har därmed 20 000 kr konstant investerat.

Efter år 1

Anna – har 21 000 kr på kontot.

Bertil – har 21 000 kr kontot.

Efter första året finns ingen skillnad eftersom Anna inte haft något kapital att återinvestera.

Efter år 3

Anna – återinvesterar räntan från år 1 och kommer nu ha 23 152 kr på kontot.

Bertil – som tar ut avkastningen varje år, kommer att ha 10 000 kr på kontot och tagit ut 3000 kr. Med andra ord totalt värde av 23 000 kr.

Skillnaden är fortfarande liten – men det är en skillnad som växer över tid.

Efter 10 år

Anna – återinvesterar sina vinster varje år och har nu 32 578 kr.

Bertil – har 20 000 kr på kontot och tagit ut 10 000 kr under åren. Därmed ett värde av 30 000 kr.

Efter 20 år

Anna – har nu 53 066 kr.

Bertil – har fortfarande 20 000 kr på kontot och har under åren som gått tagit ut 20 000 kr, ett totalt värde på 40 000 kr.

Nu börjar det märkas en betydande skillnad, och tittar man på investeringarna efter 30 år så har ränta-på-ränta effekten ännu mer effektiv, då är summorna 86 439 kr respektive 50 000 kr!

Kapital, procent och tid styr

Det som styr vilken skillnad ränta-på-ränta gör mellan Anna och Bertil är totalt kapital, procent på avkastningen och hur många år som kapitalet ska vara investerat.

Vid investeringar i aktier går det att räkna med en långsiktig genomsnittlig avkastning på 8 %. Många spar pengar till pensionen och har därmed ett sparande över 20 – 40 år. I detta fall skapar ränta-på-ränta (avkastning på avkastning) mycket stor skillnad.

Från första januari 2020 kommer sparkonton som inte omfattas av statliga insättningsgarantin att förbjudas. Därmed försvinner flera konton som gett 4 – 8% i årlig avkastning. Men det kommer ändå finnas vissa kvar – för undantag finns för ekonomiska föreningar.

Redan under 2019 lyftes frågan om att förbjuda sparkonton utan insättningsgaranti och under 2020 togs så beslutet att dessa skulle stoppas från första januari 2021. För många småsparare innebär det att besparingarna måste tas ut och placeras i andra sparformer.

Varför förbjuds de?

En person som sätter in pengar på ett sparkonto utan insättningsgaranti tar en betydligt högre risk än om pengar sätts på ett konto med denna garanti. Skulle företaget som tillhandahåller sparkontot gå i konkurs kan personen förlora hela sparkapitalet.

Det kan ställas mot ett sparkonto med insättningsgaranti där Riksgälden ersätter hela beloppet om banken skulle gå i konkurs.

Orsaken till att dessa högräntekonton förbjuds är att konsumenterna anses haft svårt att skilja på dessa två olika sparformer. De har bägge kallats för sparkonto men medan ena gett 6 % under ett år så har andra gett 0,5 %. Det konsumenten inte förstått är den förhöjda risken. Därmed införs förbjudet som ett led i att skapa bättre konsumentskydd.

Krävs banktillstånd

För att få bedriva inlåningsverksamhet, från nästa år, krävs banklicens. Det har gjort att flera företag istället valt att lägga ner sin tjänst för inlåning. Så gäller exempel för Akelius Spar som är ett av de mest kända företagen i Sverige med högräntekonto. I intervju till SvD säger de att någon övergång till bank inte är aktuell utifrån att det är en helt annan typ av affär mot den tjänst de bedriver.

Akelius har i över 35 år erbjudit småsparare sparkonto med hög ränta – men utan insättningsgaranti. Något som det alltså är slut på vid nyår.

Men finns ändå kvar…

Även om det krävs banklicens från och med nyår så kommer vissa högräntekonton få finnas kvar. Det finns nämligen ett undantag från regeln. Det gäller inte ekonomiska föreningar. Därmed kommer OKQ8 och HSB undan regeln.

Här anser inte regeringen att samma risk finns för missförstånd från konsumenterna. Per Bolund säger till Svd att orsaken är att det inte finns samma risk med dessa som med ett företag. Om företagen som idag erbjuder högräntekonto ombildas till ekonomiska föreningar återstår att se…