Många frågar sig vad man tjänar på att återvinna lysrör? En tuff ekonomi tvingar oss att skära ner på budgeten, och frågan om hur man mest effektivt kan göra sig av med förbrukade lampor.
Att bara kasta lamporna kan vara ett lockande val, men under budgetrestriktioner kan det vara svårt att se poängen med återvinningsbara lampor. Att kasta bort lampor innebär andra finansiella och miljömässiga risker som ofta väger upp den relativt låga avgiften för återvinning i det långa loppet.
I vissa länder är det olagligt att kasta iväg lysrör. Att kasta ut lampor så bryter man mot reglerna och företagen riskerar att få betala höga summor i böter. Statliga miljötjänstemän gör regelbundna undersökningar om anläggningarnas policy. Om överträdelser hittas så stäcker det sig från hundratusentals kronor, och i enstaka fall över.
Regler kräver att lysrör återvinns av en anledning. Kvicksilver finns i varje lysrör och är väldigt giftig: bara ett gram kan förorena en 20-hektar stor sjö för ett helt år.
När kvicksilver väl har förorenat miljön kan det påverka djurlivet, och därefter påverka livsmedlet som vi får i oss.
Totalt har cirka 650 miljoner lampor som innehåller kvicksilver bränt ut varje år, vilket skapar en stor potential för kvicksilverföroreningar om lampor inte återvinns.
När ett företag misslyckats med återvinningen av sina förbrukade lysrör så går det oftast ut på nyheterna. Negativ PR resulterar inte bara i en skadlig bild av företaget, men kan även påverka slutresultatet om kunderna tror att ett sådant företag inte kan litas på.
För många företag är böter eller kvicksilverförgiftningolycka en välbehövlig väckarklocka som sporrar förbättrande rutiner för avfallshantering. Det är aldrig bra att betala en straffavgift eller skada ett rykte över något som kan förebyggas. Att återvinna lampor minskar risken för böter och dålig publicitet, och samtidigt minskar risken drastiskt för miljöföroreningar.
Trots de många fördelarna med återvinning av lysrör, så kan tanken på att genomföra en anläggning omfattande återvinningsprogram verka komplicerat och tidskrävande. Lyckligtvis har återvinningsmetoder utvecklats som effektiviserar lampans återvinningsprocess.
Viktiga datapunkter för anläggningens bedömning är: anläggningsytor, armatur och lampräkning, typer av lampor i bruk, förordningar som styr, byte av ljuskällor, och hur snabbt lampor brinner ut. Air Cycle har utformat ett återvinningsprogram som är storleksspecifikt och rymmer en rad lamptyper samtidigt som den är kompatibel i olika rättsliga sammanhang där lysrör måste återvinnas.
Det är lätt att se lampåtervinning som en stor belastning för lokaler med budgetmål, men det verkliga hindret är att effektiva lokaler kastar ut lysrörslampor. Speciellt under en tuff ekonomi. Lampåtervinning spelar roll för att minska på de finansiella kostnaderna och minska säkerhetsrisken. Det kan till och med bli ett tillfälle att fira de positiva fördelarna med miljöpublicitet, och njuta av kunskapen att lite större del av miljön håller sig borta från giftigt kvicksilver.